Stackars matte

Matte står utanför min port i Borlänge, väntandes, förhoppningsfull och fullt säker på att jag när som helst ska kliva ut och säga hej till honom. Stackars gosse säger jag bara. Jag är ju i Surahammar. (om du läser det hära senare matte, så vill jag bara be om usäkt för att du kom så fort och för att jag lurades.)



Df lägger jag upp en vääldigt gamal bild på oss! :D
HAHAH, stinis och Wiskey i fokus tooo... (Y)

Annars kollar jag och Sussi på "A walk to remember" om en troende flicka som blir kär i skolans snyggaste/poppuläraste kille och lever med lekumi (blodcancer) . Den är så fin satt tårarna som ligger och trycker bakom ögonkanten får fria händer att rinna ner och bilda skåror kors och tvärs. Ni som inte sett den, borde se den!

Innan dess Zappade jag och sussi över hela kanalutbudet... Hamnade på Discovery och såg nån dokumentär om Afrikas seder och historier... Om Ttattons historia... Läskigt för de tattuerade sitt folk med fickkniv och kol.


Nu ska jag avslöja lite sanningar, tills inlägget kommer... får ni lyssna på låten som får hjärtats småsår att blöda ännu lite till... så fin text!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0