Hejdå Adam...

Saknar Adam så mycket nu när jag inte är med honom, vi har vant oss med att vi alltid har varandra, varje dag, varje natt och när vi är ifrån varandra känns det så fruktansvärt. Har varit med Adam varenda dag den här veckan och nu är vi plötsligt är 15 mil ifrån varandra. Jag får sån fruktansvärd sepparationsångest, men jag tror ändå det är bra att träna på att vara ifrån varandra. Jag ska ju liksom vara på GMU i tre månader i sträck sen efter gymnasiumet, då kommer man inte kunna ringa varenda kväll och säga att man saknar varandra, där är det tre månader utan kontakt och därmed basta.
Puuh, nu ska jag sluta tänka på min stora kärlek, och köra ner näsan i kemiboken...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0