Mitt liv suger pung

Trodde och ville aldrig att jag skulle vara tvungen att säga det högt eller ens tänka tanken, men. ... Min andra hälft av mig har gåt bort, tappats bort, blivit stulen eller kommit bort. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra, vill bara lägga mig ner och dö. För är det något föremål som jag skulle rädda först om det började brinna eller om jag bara fick ta med mig min favorit så skulle det satan vara min iPod och min kamera. Jag är en solplatta på ett tak och musiken är mina solceller, jag är bilen och iPoden fungerar som bensin... Jag är en så lätthanterlig människa så har jag en dålig dag räcker det med att jag börjar dagen med min favoritlåt, och efter några omgångar är jag fit for fight igen... 
Nu känns livet bara tungt och fruktansvärt och tanken på att jag varit så slarvig och glömt den på bussen gör mig bara spyfärdig, vill hellst vräka ur mig alla mina innälvor direkt...
 
 
Fan vad ont det gör i hjärtat att se bilden... Min älsklings pryl som får mig att gå från depp till pepp på nolltid, bara genom att spela lite musik. Åh, Fuck my lif, på riktigt. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0