En brännande smärta

Kände mig verkligen i form på träningen, jag var stark, explosiv och hade tekniken med mig. Det var nästan för enkelt. Men så i ett försök var jag lite för överentusiastisk att mina armar böjdes bakåt med stången och alla vikter och jag hann inte trycka mig frammåt innan stången landade på min svank och världens smästa spred sig i ryggpartiet.
 
Jag kan utan tvekan säga att det var den värsta smärtan jag varit med om fysiskt. Efter en flod av tårar och två ispaket var jag på banan igen, fick inte få tillbaka respekten för stången igen var det enda jag tänkt. Det gjorde ont, men det gick bra.
 
Nu är jag hemma, lite öm fortfarande. Tröstar mig med blåbär och ska snart ge mig av mot Kupolen.
 
Det kanske inte ser så farligt ut, men det gör fruktansvärt ont.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0