52 kg, mot rätt riktning

Livet var inte så hårt i dag. Och höjdpunkten var träningen. Vi hade äntligen fått hem våra hanledslindor som ska förebygga skador och så gick jag in med inställningen att lyfta som en best. Bara för att få ut all vrede som jag sammlat på mig under tiden. Och vet ni? Jag tog min egen vikt i knäböjen! Personligt rekord och ännu ett steg i rätt riktning. Stämmningen var så bra, alla peppade på varandra och det fanns ett påtagligt jävlarenamma i luften. Dessutom var det en ny grupp killar som tränade där nere och jag ville imponera.
Det är det som är så bra med mitt gym, det är bara killar som tränar där, förutom vår lilla tyngdlyftningsgrupp. Och då behöver man inte vara snygg när man tränar eller tänka på att tjejen-man-ogillar står tre meter bort och betraktar en. Ingen prestige och inga krav, bara ren träningsglädje.
 
Nu är jag hemma hos Adam älsklingen och pluggar historia. Pojken har lovat mig massage när vi är klara så jag ska försöka speeda på så jag får min belöning nån gång! Och på vägen hit, till Gustafs var det stjärnklart.
 
Ungefär såhär såg himlen ut när vi rullade igenom Gustafs. Helt fantastiskt, underbart och så vackert.
Lånade bilden från tumblr. Fin text också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0