Svealands mästerskapen

Nu är sista tävlingen för säsongen slut. Det har varit en enda stor känslokarusell i år och jag är chockad över att jag tagit mig igenom den, håll mig kvar tills vi fått kliva ur. Jag har haft fel fokus, tänkt alldeles för mycket och varit sjukare än någonsin. Haft ont i magen av magsåren och av all laktos, haha. Den här hösten har jag varit nära på att bomma ut mig två gånger, tagit brons på mitt sista junior SM och varit allmänt instabil i min lyftning, vilket också medfört att jag inte lyft med självförtroende. Under våren hade jag fokus på framtiden och missade mina chanser i nuet. Och jag höll på att tröggla på samma vikter utan att komma någon vart. Men nu, har jag lärt mig, synd bara att det krävdes ett år av min lyftar "karriär" för att inse... 
 
Idag hade jag sovit otroligt lite, 2h i sovbagaget var väl kankse inte optimalt för att maxa i ryck och stöt. låg och vred mig tills lakanet under mig blev till en hård korv och under dagen har jag lidit av fruktansvärt illamående. Men jag gick ändå kaxigt in på mina pers och tog mina ingångsvikter, vände 60kg och var super taggad på att göra ett bättre försök på sista stöten. Men jag missade mitt upprop och lyfte stången när det var 3 sekunder kvar. Missade såklart och jag är så otroligt ledsen och besviken för att jag inte fick ett ärligt försök, för jag visste, kände att jag hade så mycket kvar att ge. Och jag är övertygad om att jag i alla fall hade gjort en bättre vändning även om överstöten inte hade blivit lika bra. Men, som jag tidigare sa är det bara att bryta ihop och komma igen. 
 
Totalt är jag otroligt stolt över min prestation, att jag tog 100kg sammanlagt, nytt tävlingspers som också var mitt nyårsmål. Men besviken över att jag inte fick ge gärnet. Men till serien i januari ska jag vara giftigare än någonsin. Ta revanch för hela 2014. Punkt och slut. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0