status

Lyckades inte bli av med magkrampen (trots att jag provade pappas magsårsmedicin, höhö) men jag tycker ändå att jag genomled dagen pretty good. Tog en lunch med mamma på stan, åkte och tränade och parkerade mig framför datorn och tröstshoppade lite... (ja, de ggr jag inte låg i fosterställning och vred mig)
Träningen gick bra, men jag känner hur svag jag blivit och det är frustrerande att man inte kan ta samma vikter som förut. Men det är bara bra och naturligt. Annars har man ju ingenting att se fram emot nästa pass, nu kan det ju bara bli bättre. Så jag är nöjd, jag gjorde ju ändå mitt bästa och det är det jag vill mäta lyckan i. Inte antal kilon på stången... 
 
Sen har jag pratat massor med Adam, så det kändes nästan som att vi befann oss nära varandra, bara i olika rum och inte 17 mil ifrån. Så där samlade jag också på mig några lyckopoäng. Nu ska jag försöka varva ner och öppna upp en nu bok. Får se hur länge mina ögon orkar hålla sig fokuserade. Sov gott 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0