Jag kan inte släppa er

HEEEEEJ.
 
Jag kan inte släppa tanken på den här bloggen. Den har varit med mig i vått och torrt sen 2009. Min lilla bebis. Jag vill inte känna mig bunden och tvungen att skriva här och dagsuppdatera även om jag vill det. Men samtidigt vill jag inte lägga ner och konstatera att det varit fina år men att det nu är dags att gå vidare. Jag har inspirationen, engagemanget och kli i fingrarna att skriva men tiden räcker inte till. Jag ska försöka titta in så ofta jag kan, kankse inte för att huvudsakligen uppdatera er om dagens bravader utan mest för att få skriva av mig litegranna och dumpa mina känslor någonstans. 
 
Den senaste tiden har upplevts som ett helt liv i snabbspolning. Jag har klarat min första examination på lärarprogrammet!!! Trots en kraschad dator och en uttorkad kropp av alla gråtattacker som följde klarade jag att skicka in examinationen utan att ge upp. På riktigt. Jag har övat med kompaniet i Arvidsjaur, haft VFU på en fantastisk plats, hunnit lära känna fler klasskompisar, gråtit några skvättar, suttit på en skolgård någonstans i Örebro kl 03.00 på natten och pratat känslor, underhudsfett och lasange, köpt ett par svinfina Lundhags friluftsbyxor, firat 6 år med Adam och börjat gå hos en psykolog.
Livet är minst sagt omtumlande, men nu har jag börjat ta tag i det så jag slipper krascha rätt in i en betongvägg utan fungerande bromsar. Visserligen finns det inga garantier för att kraschen kan uteslutas, men nu kankse man kan fixa de där halvfungerande bromsarna iallafall. Jag är lycklig. Inte hela tiden, men mestadels av den. Jag bor i en fantastisk lägenhet, har en fin liten familj som alltid ställer upp, en lika fin granne och ett otroligt varierat liv. Jag och min psykolog tar itu med min vilja och mitt driv att leva tre liv samtidigt och det är för första gången i livet skönt att bara satsa helhjärtat på en sak. Det är inget farligt att jag går hos en legitimerad psykolog, det är bara ett bollplank och redskap så jag ska kunna fokusera på rätt saker. Och det är rätt mysigt att lära känna sig själv från ett professionellt perspektiv. Idag ska jag fila på min muntliga presentation och examination, jag har lite småångest över hur den ska presenteras, det känns som om jag är så engagerad att jag inte kan välja ämne eller ingång. När jag fått bukt på planeringen och skrivit ett PM till mig själv ska jag åka på hundkurs och därefter landa på skvalleronsdagen med mina grannar. DÄREFTER ska jag försöka kurera mig, är rätt förkyld och har otroligt ont i kroppen, har mensperiod och gett blod i samma veva som en kraftig förkylning brutit ut. Men den kommer nog lägga sig tills fredagen (då det är examination) - iaf hoppas jag på det, annars kan vi nog ha stora problem... Hur som, kul att prata nu måste jag återvända! Kram. 
 
 
 
 
En liten selfie innan ölhäng här i läggan. 
 
 
Älskade trötta gosegull, han har blivit tånåring nu. Trotsig och alldeles vild. 
 
 
 
 
En höstdag för några veckor sedan.
 
 
 
 
Så här kan en eftermiddag se ut mellan pluggen, en eftermiddagstabata till kaffet, någon?
 
 
 
 
En fin och sliten Olle en söndag i skolan. 
 
 
 
 
Efter ett seminarium och en vecka full av dagliga och tunga inlämningar unnade vi oss lite bowling, burgare och kvalitetstid. Fr v, Clara, Patricia, jag, Olle och Fredrik. 
 
 
 
Mer höst. 
 
 
 
 
Och så blev det plöttsligt vinter och Prinsen vaknade upp ur sin lilla depprision. 
 

Kommentarer
Postat av: Amanda

Bra att du gör exakt som du känner för. Massa kramar!! 😍❤❤

2016-11-10 @ 08:01:33
URL: http://mansingen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0